Roliga fakta om världens valutor
En valuta är inte bara sedlar, mynt och digitala överföringar mellan konton. Det kan lika gärna vara klor från en ekorre eller siffror i en decentraliserad databas, även om sedlarna givetvis är vanligare. Nedan presenteras roliga och udda fakta om världens valutor och hur de har använts över tiden i olika kulturer.
Världens starkaste valuta 2020
Under 2020 var SEK världens starkaste valuta. Det innebar att det blev allt billigare att köpa andra valutor för SEK. I början av Coronapandemin kostade en USD 10,36 kr och i slutet av 2020 var priset 8:22. Vilken blir den starkaste valutan 2021? Norska kronan om oljan fortsätter gå upp, pundet ifall Storbritannien börjar växa igen eller kanske japanska yen? En översikt av de viktigaste och mest handlade valutorna finns här.
Världens största marknad
Valutahandeln är världens största marknad utifrån omsättning. Varje dag omsätts ca 5 biljoner dollar. Ungefär 90 % beräknas vara spekulering, medan resterande sker på grund av export och import mellan olika länder.
Snäckskal som valuta
Snäckskal har historiskt sett varit vanlig som valuta. Detta genom att de är mycket svåra att förfalska och att antalet nya skal som hittas är lågt (inflationen blir låg). Snäckskal användes som valuta långt innan dagens monetära system men det finns fortfarande vissa öar där specifika skal kan användas som betalningsmedel.
Guld och Silver
Guld och silver har längst historia som valuta. Detta antingen direkt (guldmynt) eller indirekt (guldmyntfot). Fram till 1971 användes guldmyntfot i USA vilket betydde att dollarn var knuten till en viss mängd guld. Sedan dess finns inte den kopplingen längre. Många svenska sidor erbjuder CFD-trading med råvaror, som innebär att man med några knapptryckningar kan vara med när guld- eller silverpriset går upp. Läs recensionen av Skilling för att lära dig mer om hur en svensk sajt inom detta område fungerar och vilka råvaror, aktier och valutor som kan handlas.
Shire Silver
Shire Silver är ett kort (i storlek av ett betalkort) med en tunn skiva guld eller silver inuti. Därmed följer dessa kort priset på guld/silver. Korten finns bland annat i delstaten New Hampshire (USA) och kan där användas som valuta.
Buck
Buck är ett, av många, smeknamn på USD. Det finns historiska belägg för att smeknamnet användes redan under 1700-talet.
Klor som pengar
På medeltiden användes klorna på ekorrar som ”småpengar” i Ryssland.
Kapsyler som valuta
År 2005 påbörjades en kapsyltävling i Kamerun. Ett bryggeri hade gömt koder under kapsylerna som sedan kunde växlas in till olika vinster. Allt fler bryggerier började göra lika och därmed skapades ett allmänt värde på dessa kapsyler – som även var lätta att ha med sig. Därmed började de även användas som valuta på vissa marknader.
Hyperinflation i Bolivar
År 2014 var inflationen i Bolivar (valutan i Venezuela) högst i hela världen. Men värre skulle det bli. Två år senare var det hyperinflation i landet och som mest var inflationen uppe i 1 000 000 %. Det kan jämföras mot Sverige som då hade knappt 2 % i inflation.
Bitcoin
Bitcoin är en kryptovaluta vilket betyder att den hanteras på ett decentraliserat nätverk av användarna av valutan. Därmed styrs dess egenskaper enbart av den kod som nätverket är uppbyggt av. Bitcoin varken ägs, drivs eller kan förändras av stater eller enskilda aktörer. Sedan Bitcoin lanserades har tusentals andra kryptovalutor skapats.
Egenskaper hos valuta
Historiskt sett har allt från snäckskal till klor från ekorrar använts som valuta. Det är inte av en slump. De saker som använts har alltid haft liknande egenskaper.
- Fungibel - Att något är fungibelt innebär att det är utbyttbart mot något med exakt samma värde. En femkrona har alltid lika mycket värde som en annan femkrona. De kan bytas utan att värdet ändras.
- Begränsat utbud - Med ett begränsat utbud hålls värdet uppe. Skapas väldigt mycket ny valuta kommer inflation, och i värsta fall hyperinflation, och värdet rasar.
- Svårigheter att förfalska - För att bibehålla ett begränsat utbud krävs att valutan är väldigt svår att förfalska. I Sverige så är det mestadels 500-lappar som förfalskats, rapporterar Riksbanken. Men ifall man lägger lite tid på att undersöka en sedel så brukar det vara relativt lätt att skilja en förfalskad sedel från en äkta.
- Gemensamt område - Alla valutor har ett begränsat område där dessa kan användas som betalningsmedel. Kryptovalutor uppfyller däremot inte detta utifrån att de används enbart digitalt och därmed över hela internet.