Historiska valutakurser genom tiderna
Av InvestViewer-redaktionen · Valutakurser.com — InvestViewer-redaktionen bevakar marknaden för valuta och publicerar faktabaserat innehåll om trading och investeringar
Vi påverkas ständigt av dagens valutakurser. I grund och botten är valutor ett växlingsmedium som används för att köpa och sälja varor och tjänster. Valutor underlättar transaktioner mellan företag och individer och spelar en grundläggande roll för varje lands ekonomi.
Världshandeln är idag mer internationell än vad den någonsin tidigare varit. Oavsett om man är intresserad av världsekonomin eller inte så spelar valutakurser en viktig roll i vår vardag. Vi stöter på valutakurser när vi väljer att skicka pengar utomlands, handlar utländska aktier och fonder eller planerar inför en utlandsresa. Faktum är att valutakurser säger en del om respektive lands ekonomiska utveckling.
Under 2021 fick vi uppleva ökad inflation och högre räntor. Den amerikanska dollarn som anses vara en säker valuta under oroliga tider ökade markant mot flera andra valutor. Bland annat ökade dollarn i värde mot kronan med cirka 38 % inom loppet av ett år. Det blev plötsligt mycket dyrare för svenskar att resa till USA.
Historiska valutakurser
Dagens mest använda valuta på världsmarknaden är den amerikanska dollarn. USA är världens största ekonomi och dollarn är allmänt accepterad som en global valuta. Andra stora valutor inkluderar euron, som används i Europeiska unionen, och den japanska yenen. Länders valutor kallas gemensamt för fiat-valutor.
Trots fiat-valutornas betydelse för världsekonomin har de på senare år fått motstå mycket kritik i och med att deras värde börjat urholkas, i form av inflation. Denna ständiga urholkning har skett ända sedan man lämnade guldstandarden då respektive lands valuta var uppbackat av guld.
Allt högre inflationstakter har lett till försvagade valutor som drabbat specifika länder och deras befolkning till att gå in i svåra och djupa recessioner. Några av de mest extrema exemplen i modern historia är Venezuela, Turkiet och Argentina. Dessa länder har nått så pass höga inflationstakter att det satt stora delar av deras respektive befolkning i extrem fattigdom.
Nedan kan du läsa i detalj om hur Venezuela, Turkiet och Argentinas respektive valuta stått sig mot dollarn de senaste 10 åren. Här kan du bland annat samt hur de förändras i realtid.
Venezuela
Ett av de mest extrema exemplen i modern historia är hur venezuelansk Bolivar tappat i värde. Inom loppet av 10 år, mellan 2013 och 2023, har Venezuelas valuta tappat 88.25 % av sitt värde mot den amerikanska dollarn.
Som högst uppmättes en årlig inflationstakt på 65 374.08 % år 2019 enligt Statista. I grafen nedan ser du hur utvecklingen inflationsutvecklingen sett ut för Venezuelas valuta sedan 1985 fram tills 2023.
(Bildkälla: Statista)
Turkiet
Ett annat extremt exempel är den turkiska liran som fått se sitt värde tappat kraftigt de senaste 10 åren mot dollarn. Under en period på 10 år, mellan 2013 och 2023, har den turkiska liran tappat 90.61 % mot dollarn.
Under 2022 uppnådde den turkiska liran en inflationstakt på 85.51 %. Sedan 2019 har landets valuta visat på en tvåsiffrig inflationstakt. I grafen nedan kan du se den dramatiska jämförelsen i turkisk lira mot amerikansk dollar.
(Bildkälla: xe.com)
Argentina
Det tredje och sista exemplet på en valuta som fullständigt rasat i värde mot dollarn är den Argentinsk pesos (ARS). under de senaste 10 åren, mellan 2013 och 2023, har den argentinska befolkningen fått se sin valuta rasa med 90.61 % mot den amerikanska dollarn.
Som högst nådde Argentina en inflationstakt på 94.80 % under år 2022. Lika hög inflationstakt har landet inte fått skåda sedan 1991 då inflationstakten uppnåddes till 83 %. Dagens nivå tolkas som hyperinflation och man estimerar att cirka 36.50 % av Argentinas befolkning lever i fattigdom.
Grafen nedan visar det dramatiska tappet som Argentinas valuta fått skåda mot den amerikanska dollarn mellan 2013 och 2023.
(Bildkälla: xe.com)
Så avgörs valutakursernas värde
Det finns flera faktorer som ligger bakom fluktuationer i valutakursernas värde. De två mest avgörande faktorerna har att göra med inflationstakt och marknadsräntor.
Förhållandet mellan inflation och räntor är komplext eftersom de kan påverkas av en mängd olika faktorer, såsom ekonomisk tillväxt, politisk stabilitet och globala marknadsförhållanden.
Inflationstakt
I korthet påverkas ett lands valuta negativt av högre inflation och positivt av högre räntor. Hög inflation leder till minskad köpkraft i en valuta, vilket kan leda till en depreciering av dess värde.
Ökad inflation har främst att göra med svag och slarvig penningpolitik där man ignorerat de långsiktiga konsekvenserna av att trycka allt mer pengar. Att hela tiden trycka pengar leder till konstant urholkning av ett lands valuta. Som en konsekvens har historiska valutakurser sjunkit till att bli allt mindre värda.
För att kompensera för en sjunkande valuta väljer företag att öka priset på sina produkter för att deras vinster ska tappa i realvärde. Som en konsekvens är det vanligt att få se matvaror och andra typer av produkter öka i pris under tider av högre inflationstakt.
Marknadsräntor
Ett sätt att motverka inflation och stärka ett lands valuta är att öka marknadsräntorna. Högre räntor leder till att ett lands valuta blir mer attraktivt för utländska investerare. Som en konsekvens leder ökade räntor till en appreciering av valutans värde.
Det är centralbanken som har makten att kunna öka styrräntan. Högre styrränta leder till att banker ökar sina utlåningsräntor som i sin tur får en direkt effekt på ekonomin. Den vardagliga konsumenten, som kanske har ett lån på en bostad, får plötsligt se sina lånekostnader öka.
De högre kostnaderna bidrar till mindre pengar över för konsumtion. Lägre konsumtion leder till lägre efterfrågan på produkter vilket tvingar företag att sänka priset. På sätt hjälper högre räntor också till att matta av ekonomin och en stigande inflationstakt.